Terminens tema:

Tema Ht 2020; Orientering i tid och rum 1.3

den . Träffar: 673

Orientering i tid och rum; hur kan den förbättras för en ökad hållbarhet?

Som alla mina artiklar är det process...

Sidans innehåll

Inledning
Språket och orden
Pandemin
Georg Northoff
Något om relationer & förbindelser
Tid & rum
Orientering
Några filmer
Om lodlinjer för oreintering i stående

Inledning

Varje termin sedan hösten 2016 har jag valt ett övergripande tema för all undervisning på Feldenkrais Skolan, både rehabilitering såväl som ATM undervisning. Detta av flera skäl. Dels för min egen process och nyfikenhet, mitt egna lärande, men även för att det är ett sätt att tilltala det nödvändiga teoretiska sammanhanget som onekligen hör till så att det vi utforskar med feldenkrais kommer att ingå i något oändligt större och mer komplext.

Språket och orden

Vad menas med orientering i detta sammanhang?

Synonymer är ett bra sett att definiera betydelser.

Orientering kan förstås som

att vara hemmastadd och insatt eller inriktad och inplacerad.

Några motsatsord till att vara hemmastadd är

att vara vilsekommen eller bragt ut fattningen.

En ökad hållbarhet blir då att fatta sig själv.

Och om vilsen, innebär kanske hållbarhet att lättare hitta tillbaka när den och det försvinner på grund av livssituationen och händelser i omgivningen.

Nyorientering eller att orientera sig på nytt, igen kan vara detsamma men ändå inte. 

Att lära sig lära - igen, att lära sig att återfå orienteringen när den går förlorad.

Idén till temat kom till mig från två håll

Pandemin och den fysiska isoleringen

har inneburit en nödvändighet att relatera till den Andre med 1,5 - 2 meters avstånd. Den Andre som något ovanligt osäkert och eventuellt farofyllt.

Folkhälsomyndighetens föreskrifter innebär en omorientering och nyorientering, inte bara idémässigt utan även rent konkret geografiskt. Även det faktum att många av oss vi tillbringar många fler timmar inom hemmets fyra väggar och vad det gör med oss faller in under ramen av temat.

Georg Northoff

Den andra impulsen var en intervju i Brain Science Podcast med Georg Northoff (klicka för att lyssna) med anledning av hans senaste bok

The spontaneous brain: From the Mind-Body to the World – Brain Problem.

Georg Northoff har många strängar på sin lyra. Disputerad i filosofi, psykiatri och hjärnforskning med en förkärlek för subjektiva fenomen som självet, medvetenhet och emotioner. Han är intresserad av det tämligen nya området neuropsykoanalys ett inriktning som sätter psykoanalysen på kartan med riktig forskning. YouTube är full med intressanta föredrag som faller väl på plast för mig som feldenkraispedagog.

Från ingressen till intervjun i översättning:

"Vi undersöker betydelsen av det växande beviset att större delen av hjärnans aktivitet sker oberoende av yttre stimuli med fokus på vad konsekvenserna av detta fynd gör för vår förståelse för hur hjärnan genererar medvetande.

GN föreslår att om mentala funktioner som medvetande och vår självkänsla genereras av hjärnans anpassning till världen, bör vi kanske överge diskussionen om det så kallade Mind-Body (eller Mind-Brain) - problemet och istället överväga förhållandet mellan världen och hjärnan.  

Han kallar det World-Brain-problemet." 
Världen det är omgivningen, the environment. Hjärnan är människan, somat.

Den forskning, tankar och ideér som han redovisar i sina böcker och föredrag påminner mig om de första dagarna i augusti 1988 då jag fascinerad lyssnade till Yochanan Rywerant, min lärare i feldenkrais. De fösta dagarna och varje dag sedan dess.

 

Två texter

Två reflektioner från 2005 & 2007

Tid & rum inom ramen för en ATM

 

Daniel Wolpert: The real reasons for brains

Eric Kendal fick nobelpriset för sin forskning om neuroplasticitet år 2000.

I något sammanhang hör jag honom berätta om manteldjuret. Det gör även Daniel Wolpert i ett TED samtal. Han är hjärnforskare .

Så här berättar han;

”I neurovetenskap, måste vi ta itu med många svåra frågor om hjärnan. Men jag vill börja med den enklaste frågan och frågan du verkligen borde ha ställt dig någon gång i ditt liv, eftersom det är en grundläggande fråga om vi vill förstå hjärnans funktion.

Och det är, varför vi och andra djur har hjärnor?

Inte alla arter på vår planet har hjärnor, så om vi vill veta vad hjärnan är till för, låt oss tänka på varför vi har utvecklat en. Nu kan du resonera att vi har en hjärna för att uppfatta världen eller att tänka, och det är helt fel. Om du tänker på denna fråga under en längre tid är det alldeles uppenbart varför vi har en hjärna.

Vi har en hjärna för en anledning och bara en anledning, och det är att producera anpassningsbara och komplexa rörelser. Det finns ingen annan anledning att ha en hjärna.

Tänk på det.

Rörelse är det enda sättet du har att påverka världen omkring dig.

Nu det är inte riktigt sant. Det finns ett annat sätt, och det är genom svettning. Men bortsett från det, går allt annat genom muskelsammandragningar.”

Ta dig tid att lyssna på Daniel Wolpert!

https://www.ted.com/talks/daniel_wolpert_the_real_reason_for_brains

Orientering i omgivningen för överlevnad

Image

Några filmer

Civilisationen ställer till det för sapiens och vi överlever utan skicklighet att hantera vare sig gravitationen eller rytmen mellan en handling och nästa.

Karta och orientering

Hur fåglar navigerar

Orientering mot havet

Run for your life

Hitta rätt unge!

Vertikalitet

Mot vattnet

Mot andra sidan

Mot föräldrarna!

Lodlinjer

Synen från sidan

När man kommunicerar kring ståendet använder man en figur sett från sidan och tar hjälp av lodlinjen för att veta vilka kroppsdelar som befinner sig framför eller bakom lodlinjen.

Det finns ett före och efter vad det gäller den egna lodlinjen och ATM.

Självfallet kan man sätta en mittlinje framifrån, en sagittal linje, för att se skillnader mellan höger och vänster och hur eventuella kurvor är.

Det går även att använda en horisontell linje och titta uppifrån för att se vridningar i det planet.
(om näsan pekar rakt fram)

 

1) svajig lodlinje

Image

2) ändamålsenlig lodlinje

Image

3) 4 generaliseringar

Image

Om de sex exemplen

Vi har tidigare konstaterat att den stående människan ska ses som en minsta gemensamma nämnaren för hållningen, ett ögonblick fångat på bild. Det är lättare att bedöma det stilla än det rörliga och det är viktigt att veta att det representerar en frysning i tiden.  Livet självt är i rörelse och hållningen är dynamisk och föränderlig även när människan sitter. Döda varken sitter eller står.

Det finns en allmän överenskommelse att se människan från sidan med hjälp av en lodlinje. Dessa sex exempel är då generaliseringar.

Om du jämför den svajiga och den ändamålsenliga figuren kan du se var lodlinjen passerar genom skallen, genom bröstkorgen, hur bäckenet är vinklat ( det vi kallar svanka och uträtad länd), hur linjen passerar höft och knä led och var den faller genom vristen och fotbenen.

I bilden med A B C D har A precis som betygen i skolan ett högre värde. Det finns en strävan att lektionen drar oss åt vänster mot A. När parasiter är avskalade intar människan en upprätthet på samma sätt som slokande tulpaner reser sig när de får vatten. Det är inbyggt (nedärvt).

Det är centralt för feldenkrais att det inte går vare sig tvinga eller korrigera sin hållning och samtidigt vara skicklig och spontan. Det är bland annat där paradigmskiftet som feldenkrais representerar i jämförelse med andra synsätt finns. 

Det komplexa är hur det ska integreras och behållas när livet pågår utanför lektionen. Om det diskuterar jag i avsnitt om integrering.

Det finurliga med den egna hållningen att för att förbättra den måste man känna den, inte se sig själv. Det är sensoriskt och det vi i feldenkrais  förstår med självbild. Självbilden är inte enbart social och känslomässig den är i första hand i tid och rum, spatial och rytmisk.

 

Tags: ATM Rehabilitering Biologisk hållning Gravitationen Neurovetenskap Neuroplasticitet