Moshe Feldenkrais - all inclusive

Från den gröna boken

den . Träffar: 133

Detta avsnitt berör de nyöversättningar jag gjorde våren 2016 från det hebreiska originalet av boken Medvetenhet genom Rörelse.

Rubriken på artikeln är bokens namn. (שכלול היכולת הלכה למעשה) Artikeln kommer att fyllas på allt eftersom jag får färdigt material. Som läsare uppmanas du att även läsa den engelska översättningen. Då har du tre olika texter att jämföra och hitta din egen förståelse. Minns att det är i praktiken som klarheten finns.

I varje lektion finns en inledning och i flera även ett kort avsnitt i kursiv stil som är en form av essens av lektionen.

Lektion III - Kännedom om några grundläggande egenskaper hos rörelser.

Denna lektion

identifierar några av de elementära egenskaperna hos kontrollmekanismen av viljestyrda muskler.

Ungefär 30 långsamma rörelser, lätta och avgränsade, är tillräckligt för att ändra musklernas grundtonus, det vill säga den viljemässiga nivån av sammandragningen före aktivering.

Efter att det skett en tonusförändring i en del av kroppen utbreder sig förändringen i hela kroppshalvan, i vilken den aktiverade kroppsdelen finns.

Handlingen blir lätt när de stora muskelgrupperna mitt i kroppen utför huvuddelen av arbetet och extremiteternas muskler bara styr extremiteternas skelett och överför ansträngningen från centrum.

Parasitiska ansträngningar förkortar bålen.

Den onödiga spänningen som stannar kvar i musklerna används nästan utan undantag för att förkorta ryggraden. De parasitiska ansträngningarna som åtföljs av handling förkortar kroppen. I varje handling där en människa förväntar sig en svårighet, förkortar hon kroppen för att immunisera sig mot den svårighet som komma skall. Denna immunitet är den parasitiska ansträngning som förhindrar kroppen att anpassa sig för handling. Det är nödvändigt att utvidga gränsen för förmågan med lärande och kunskap och inte agera med envishet och ansträngning för att göra sig immun. Immuniteten och den onödiga ansträngningen accentuerar en avsaknad av känslan av förmåga i agerandet. När en människa vet att hon anstränger sina krafter ökar hon sin viljestyrka för att göra sig immun och i själva verket tvingar hon sig själv att anstränga sig. Modus operandi som resulterar från immuniseringen kommer aldrig att bli vacker och vederkvickande och kommer inte väcka människans önskan att återupprepa den. Även om det är möjligt att uppnå målet på detta olämpliga sätt är det pris som ska betalas för prestationen större än vad det verkar.

Lektion IV - Förståelsen av andningsorganen och deras funktion.

Symmetrisk ryggrad

Sällan finner man en verkligt symmetrisk ryggrad. Hos de flesta är skuldrorna och bröstet inte i samma nivå som bäckenet på så sätt att i varje kroppsrörelse finns det en sida som är mer bekväm. I unga år, när barnet gör många olika rörelser med stor variation finns inte detta. Under puberteten däremot, när en människa återupprepar några rörelser, ibland i flera timmar, och överger andra rörelser, vänjer sig kroppen gradvis till färre rörelser, skelettet anpassar sig till dessa och som ett resultat av detta ändras och snedvrids det.

Lektion VI Urskiljning av bäckenets rörelser med hjälp av en imaginär klocka

Denna lektion

ger en differentiering av dolda och överflödiga ansträngningar i bäckenmuskulaturen och en förfining av kontrollen av bäckenets position och ryggradens resning på bäckenet. 

Med en förbättring av förståelsen av hur huvudets rörelser samverkar eller motverkar bålens rörelser möjliggör en ökning av denna förståelse en mer överlägsen och mer effektiv vridning i stående.
Vid primitiva rörelser vänds ögon, huvud och bäcken tillsammans åt höger och vänster. Förståelsen av denna mekanism gör det möjligt att röra varje kroppsdel var för sig eller i olika kombinationer vilket förenklar rörelser åt höger och vänster samt ökar vridvinkeln.
Lektionen berör kinestetisk koordinering av kroppens rörelser och extremiteternas positionering i rummet.

Objektiv bedömning och subjektiv bedömning


Fram till nu bestämdes timmarna på den imaginära urtavlan utifrån de ställen på själva kroppen där ökat tryck avgör uppmärksamheten, vi försöker nu tänka på platsen för klockan tolv och sex på golvet och i föreställningsförmågan bestämma avståndet mellan dessa två punkter såsom de på uppfattas på golvet, det vill säga en dimension utanför vår kropp, mät samma avstånd på kroppen och notera hur olika rumsuppfattningen är i båda fallen, vilken av dem är mer förnimbar? Vilket avstånd är det rätta?

i det första fallet (på golvet) är omdömet mer objektivt och i det andra – på själva kroppen är det mer subjektivt.

Vid fortsatt aktivitet kommer vi att bli övertygade om att omdömet förändras i båda fallen, ändå strävar den subjektiva bedömningen efter att vara en sympatisk bedömning av den objektiva bedömningen, med andra ord, den subjektiva förnimmelsen har en större och vidare möjlighet än den av den objektiva förnimmelsen, vilket begränsar vår förmåga till enbart den fysiska verklighetens kunskapsområde. Den konkreta verkligheten är en nödvändig begränsning men den är den minsta gemensamma nämnaren som används av oss alla, den verkliga utvärderingen av nervsystemet, den ena eller andra, bestäms enbart av subjektiva egenskaper, det vill säga människans resning, i enlighet med denna undersökning, kommer skillnaderna mellan olika människor vara enorma, genom åren, när dessa begrepp är allmän egendom, kommer allas nivå att höjas men skillnaderna kommer att öka än mera.

 

Fyra oskiljaktiga komponenter av en handling

I boken Medvetenhet genom Rörelse, eller som den heter i original Förbättra förmågan; En teori som kan omsättas i praktiken, diskuterar Moshe Feldenkrais sin syn på människan. I del ett, efter inledningen, har han ett längre resonemang under rubriken vår självbild. Han skriver:

" Vår självbild är sammansatt av fyra delar som alltid deltar i varje handling. Rörelse, varseblivning, känsla och tanke är de fyra oskiljaktiga komponenterna i varje aktivitet. Det kvantitativa och kvalitativa av varje komponent i en handling är olika på samma sätt som människorna som utför handlingen är olika men varje komponent deltar i någon mån i alla skeenden.

  • tanke
  • emotion
  • varseblivning
  • rörelse

För att tänka måste en människa vara vaken och inte drömma samt varsebli och urskilja sin position i relation till gravitationsfältet. Utifrån detta är rörelse, varseblivning samt känslor en del av tänkandet.

För att bli arg eller glad måste en människa inta en specifik position och relatera antingen till ett objekt eller till en annan person. Detta är att röra sig, att varsebli och att tänka.

För att se, lyssna eller över huvudtaget urskilja något måste en människa bli involverad, bli oroad eller urskilja vad som hänt. detta är att röra sig, att känna och att tänka.

För att röra sig måste en människa åtminstone använda ett av sina sinnen medvetet eller omedvetet. Det är att varsebli, att känna och att tänka. "

Det är enbart i det språkliga som en uppdelning sker.

I ett feldenkraisparadigm används inte begrepp som kropp/själ eller psyke/kropp utan "kroppen" existerar i alla fyra komponenterna och omvänt även själen eller psyket. Istället användes hellre uttryck som person, individ, människa, självet osv.

När vi gör något, går ut genom dörren som ett enkelt exempel, så lämnar vi inte någon del av oss själva kvar i rummet. Det svenska språket är dualistiskt och tidsandan ger en inriktning där vi allt mer talar om jag & kroppen. Självfallet är detta även präglat utifrån olika religösa föreställningar. Feldenkrais vilar på en naturvetenskaplig grund, det som sker under lektionerna påverkar alltid helheten. För de elever som har ett uppdelat språkbruk är det verksamt att vara medveten kring hur tanke och språk påverkar uppfattningen om oss själva.

Dessa fyra komponenter ska sättas i relation till  orientering - manipulering (organisations av självet) - timing

På engelska används uttrycken Mind/Body - Mind/Matter.

Mind är ett vidare begrepp på engelska och innefattar många översättningar på svenska såsom: mening, åsikt, minne, sinne, hjärna, uppmärksamhet, avsikt, själ, lust , förstånd, håg, koncentration, ande, intelligens och böjelse. 

Det är synonymt med bland annat: beware, brain och psyche

Förbättring av förmågan, En teori som kan omsättas i praktiken.

Det hebreiska originalet av boken medvetenhet genom rörelse publicerades i februari 1967. Den engelska översättningen Awareness through Movement (ATM) publicerades 1972. Originalet har en helt annan titel: 

Första delen av titeln, sichlol hajecholet,[ היכולת שכלול] kan översättas med förbättring eller fulländning av förmågan.

Den andra delen av rubriken, halacha l’maaseh [לְמַעֲשֶׂה הֲלָכָה], är ett hebreiskt uttryck som Moshe Feldenkrais använder om feldenkraismetoden. med det menas ett lärande där teori & utforskande är sammanflätat. Mer så, uttrycket kommer från den judiska talmud, den omfattande efter bibliska skriftsamlingen som innehåller stadgar, lagdiskussioner och skriftutläggningar. Ordet talmud betyder studier, lära. Det diskuteras i avsnittet Baba Bathra 130b.

Betydelsen kan i ett feldenkrais sammanhang tolkas som för att veta hur man ska bete sig räcker det inte med att lära sig teori och samtidigt blint följa regelboken utan det gäller att agera omdömesgillt och själv anpassa teorierna utifrån den egna verkligheten. En modern översättning blir en teori som kan omsättas i praktiken. För att de föreslagna övningarna ska kunna individanpassat behövs ett utforskande förhållningssätt där eleven prövar sig fram, förkastar det som inte känns bra och övar vidare på det som fungerar för att senare integrera det i en förbättrad funktion och vana.

När boken publicerades var den en sedan länge efterfrågad sammanställning av material till vad som senare kom att utvecklas till feldenkraismetoden. I någon lektion sent i Alexander Yanai materialet informerar MF om en kommande bok som ska ge svar på alla frågor som eleverna ställer under lektionerna. 

MF började undervisa grupper i Tel Aviv från på 50-talet. Det var i huvudsak från dessa grupper som de 13 som deltog i den första pedagog utbildningen i Tel Aviv (1969 -1971) rekryterades. De hade då lång erfarenhet av utforskande och egna processer. I någon lektion sent i Alexander Yanai materialet Publicerat av IFF Länk (+) informerar Dr. F om en kommande bok som ska ge svar på alla frågor som eleverna ställer under lektionerna. 

En tysk utgåva Der Aufrechte Gang publicerades 1968 (översättning Franz Wurm som gått själv var auktoriserad av Dr. F att undervisa enbart i ATM). Den tyska översättningen recenserades 1969 av skriftställaren Friedhelm Kemp på ett sätt och förståelse som uppskattas av MF. Länk [+] 

Hugo Bergman som nämns i korrespondensen skrev förord till MF’s översättning och kompletteringen av Autosuggestion från 1929. Förordet och de tillagda kapitlen publicerades 2013 i en monograf Thinking and Doing se artikel härintill

I en personlig dedikation till en av eleverna från tiden på Alexander Yanai påtalar MF vikten av att öva utvecklingen av självbilden, både den psykofysiologiska & fysiopsykologiska, i nivåer såväl som i etapper. Han noterar även sin påverkan som pedagog av Rousseau. (Se utdrag i avsnitt två)

Boken är indelad i två avsnitt;

Vi lystrar och vi gör eller
Vi uppfattar och vi handlar 

Vi genomför och förstår eller
Vi utforskar för att bli varse: tolv praktiska lektioner

Moshe Feldenkrais skriver före bokens förord en uppmaning som saknas i de engelska och svenska översättningarna. 

Han skriver;

”Del 2 av boken är skriven på ett sådant sätt att det är möjligt för läsaren att börja med det praktiska arbetet före läsandet av del 1. Men det är bättre att läsa boken i den ordning som den är skriven. Det ger läsaren en vidgad horisont och en djupare förståelse av de praktiska lektionerna och övandet blir på så sätt mer effektivt.” 

Därefter följer förordet med anslaget;  

”Vi handlar i enlighet med vår självbild. Jag äter, går, talar, tänker, ser, älskar osv. i enlighet med hur jag känner när jag utför dessa handlingar.  Denna vår självbild kommer till oss dels genom arv, dels genom fostran och till en del genom självstudier…” 

Och senare 

”… Av de tre aktiva faktorer som utformar vår självbild är det endast självstudier som i någon mån ligger i våra händer…” 

Läs mer i del 1 första kapitlet om varför självbildens roll i vårt handlande är så viktigt att förstå...  

IMF Länk[+]