@evalaser bloggar

Denna blogg är hjärtat i Eva Lasers webbaktiviteter. Den utgör entrén till digitala media och samlar publicerade alster på ett ställe för att sedan spridas till olika sociala media, institutioner och individer.
Den lanserades juni 2016.
mar
17

Kommentar av en elev angående bloggen Självkärlek och organiskt lärande

Jag fick ett svar på min blogg om självkärlek och organiskt lärande från en av mina elever sedan 4 år, Brittmarie Wikström. Eftersom jag inte har något kommentarsfält men självfallet uppskattar reflektioner från läsare publicerar jag den som ett eget inlägg. Har du egna reflektioner är du välkommen att bidra.
Jag håller fortfarande på att skriva om organiskt lärande och självväxt och har blivit distraherad av Coronavirusets Covid-19 ohejdade framfart. Det blir så småningom.

Här är Brittmaries kommentar:

”Din blogg ställer en rad frågor, bl. a. ”Hur tar jag vara på det goda i mig själv? ”Och ger själv ett svar:
”Börja med det som är bra, börja med det goda, börja med självuppskattning”

Är det nånting man lär sig i samhället så är det självkritik och den sitter djupt i ryggmärgen på de flesta människor, det är min erfarenhet. Det hände att jag under min lärartid bad mina elever skriva ner fem saker som var bra med dem. Det blev ofta protester, för det var jättesvårt. Att skriva fem saker som var negativa skulle de inte ha haft problem med. Jantelagen satt djupt.

När man kommer till Feldenkraisskolan första gången har man ont. Det därför man kommer. Och man kan orda hur länge och vältaligt som helst om detta.
Efter ett tag märker man att man faktiskt blir bättre. Men det här är en metod som tar tid. Vägen till självinsikt är säkert olika lång för olika människor. Brené Brown heter en amerikansk forskare som har ett Ted talk som hon har kallat The power of vulnerability. Vi lever i en sårbar värld och försöker hela tiden anpassa oss till de normer som gör att vi accepteras, att vi kan passa in i gruppen. Många försöker också dölja sitt innersta, eftersom det upplevs som farligt att visa vem man egentligen är.

Men dr Browns forskning ledde henne också fram till att det fanns en grupp helhjärtade människor som vågade vara sig själva och vågade berätta vilka de var med hela sitt hjärta. De hade medkänsla med sig själva och kunde därför ha medkänsla med andra. De erkände livets sårbarhet och var också beredda att ta känslomässiga risker som bottnade i en känsla av värdighet och en tro på att de var värda kärlek. De var också medvetna om att de förändringar i livet som de företog innebar ett hårt arbete och att livets villkor såg ut så.

Man kan alltså använda sin sårbarhet och växa som människa.

I Feldenkrais ska man, som du skriver ”utforska och undersöka handling och agerande och dess förbättring” 
Man ligger där på golvet och skannar av och jag tror inte att jag är den enda som från början hade vaga begrepp om hur jag hängde ihop. Korsbenet, har jag ett sånt? Tydligen. Alla andra har också det. Var det nu sitter nånstans . Revben, hur många? 12 lär jag mig. Osv . Det här är en metod för inlärning och det gillar jag. Jag fick börja med att avprogrammera det mesta jag lärt mig om hur jag hanterar kroppen: var stark, ta i, prestera…Hur fungerar jag egentligen? Var ska jag börja? Jo kanske så här: Var snäll mot dig själv, ha överseende, medkänsla…Tyck att det är roligt, behagligt. Och efter ett tag: försök variera dig och dina rörelser. Homo ludens: den lekande människan är ett bra ideal.

När smärtan släpper och kroppen börjar fungera märker man också en själslig värme. Plötsligt känner man sig vänligare, gladare och mer försonligt stämd också gentemot omgivningen. Det är skönt att åter känna sig som en del av universum. Utforskandet ger effekt. Det här är som jag ser det feldenkraismetodens stora vinst. Man stiger upp från golvet och har förändrats. Att sen hela förändringen kanske inte håller i sig gör inte så mycket. Man har lärt sig att förändring är möjlig. Man kan göra om, göra rätt.
Den gyllene regeln är ett genomgående tema i din blogg. Man kan inte älska någon annan om man inte älskar sig själv. Feldenkraismetoden är genomgripande och gör att jag har känt att jag hela tiden utvecklas. Utan kärlek ingen inlärning. Genom kärlek öppnar man sig mot omvärlden.

”Det som är botten i dig är också botten i andra” skriver Ekelöf. Och slutligen är det väl där man landar. I den ohyggligt svåra, sårbara mänskliga gemenskapen. Som ju också omfattar hela vår omvärld. Och som man kan påverka.”

 

Fortsätt läs mer
  118 Träffar
0 Kommentarer

Upphovsrätt

© Copyright Eva Laser 2020 All rights reserved

118 Träffar
  0 Kommentarer
feb
13

Självkärlek och organiskt lärande del 1

Ett nytt decennium är här. Tidslinjen sträcker ut sig. Vårterminen på Feldenkrais Skolan är påbörjad i sin årliga cykel. Dagarna med mer ljus än mörker är pålitligt återkommande. Det är redan ljust när arbetsdagen börjar. Det är nu det femte året som jag varje termin har en frågeställning utifrån ett ledmotiv. Jag väljer tema för att kunna resonera kring det som inte är självklart, det som oftast är generaliserat och diffust.  Det genomgående ämnet ska ses som en frågeställning för ett utforskande, inte ett konstaterande och något som redan finns färdigt att lära ut, pränta in. Jag planerar inte en kursplan i förväg, hur terminen kommer att gestalta sig, utan låter den växa fram utifrån vad som sker kontinuerligt under lektionerna, i alla möten. Dessa ledmotiv är uppskattade. Inte desto mindre viktigt är att distinktioner och ökad klarhet är viktiga för att stimulera en eventuell beteendeförändring. Och inte minst, det ger också en möjlighet att fördjupa mitt eget lärande och livsprocess.

På somatik.se har jag skapat en meny som ger en bra överblick över de olika utgångspunkter vi har utforskat under åren. Länk[+]

Till våren 2020 har jag valt ett ledmotiv som jag benämner självkärlek och organiskt lärande. Jag tänker här utveckla en första introduktion.

Fortsätt läs mer
  452 Träffar
0 Kommentarer

Upphovsrätt

© Copyright Eva Laser 2020 All rights reserved

452 Träffar
  0 Kommentarer
feb
12

Evolutionen är pålitlig

För någon vecka sedan passerad mina podcasts av ATM lektioner 30 000 klick. Materialet på SoundCloud  och iTunes  representerar nu 9 terminers undervisning, 3 ½ år. Vanligen lägger jag ut en av veckans fyra lektionerna som jag bedömer passa bäst för att studera på egen hand utan den dialog och uppsikt som annars kännetecknar undervisningen. Men jag vet att inspelade lektioner är värdefulla även för de som inte är närvarande under förutsättning att vederbörande har ett hum om hur det går till.

Att det verkligen är så många lyssningar ska nog tas med en stor nypa salt. Men det är ändå en hel del. Ja inte i pengar förstås - det är få som ger ett ekonomisk bidrag förutom de som betalar för lektioner på Feldenkrais Skolan. För varje termin noterar vi (jag inkluderar här de elever som kommer termin efter termin och som ger mig den feedbacken) en utveckling och förfining i mitt sätt att guida och förståelsen av vad som krävs för att det ska vara intressant och utvecklande. Ja även eleverna utvecklas förstås – de tar för många några terminer tills de slutar att göra och börjar efterforska och lära på ett mer förfinat sätt. Det är en utmaning att använda rörelse som redskap för att uppnå ökad medvetenhet, något som för den oinitierade kan uppfattas som gymnastik och träning. Även höstterminen 2017 har jag sagt till mig själv som så många gånger förr; detta jag nu ser det har jag inte uppmärksammat förut, denna detalj i människans organisation/ hållning är nu tydligare än någonsin tidigare. Jag har en föraning att det kommer att vara så länge som jag undervisar och det är en uppmuntrande tanke. Skrivit det innebär det inte att lektionerna från 2013 inte har kvalité, inte alls men de har blivit lite vassare allt eftersom åren går. Den praktiska delen försöker jag numera hålla till cirka 45 minuter. Det är en fråga om mättnad av information och någon allmängiltig lagomtid.

Bloggen fortsätter...

Fortsätt läs mer
  1907 Träffar
0 Kommentarer

Upphovsrätt

© © Copyright Eva Laser 2018 All rights reserved

1907 Träffar
  0 Kommentarer
feb
02

Ambivalens

Jag bestämde mig våren 2015 att skapa en blogg för att kunna skriva lite mer än kortare noteringar på sociala medier och för att de som inte läser Facebook, Twitter och Instagram med mera ska ha tillgång till mina funderingar. Det blev några bloggar närmare bestämt 10 stycken. Sedan blev jag oföretagsam framför min dator. Och tröskeln har blivit allt högre och det har kommit annat emellan efter arbetsdagens slut. Barnbarnsgöra bland annat. Sticka och sy till de små är mycket givande.

Detta med att tänka med en ordbehandlare började jag med vintern 1990. Jag hade slutat mitt arbete på Kista Företagshälsovård i november 1989 och var arbetslös. Jag hade fått ett avgångsvederlag och delar av det investerade jag i min första dator, en Macintosh. Jag satt vid soffbordet på en Stokkestol och blev genast fast. Nu sitter jag 28 år senare med en ny dator, en iMac och njuter av dess snabbhet och finess. Jag har precis som 1990 mycket tid eftersom jag har stängt Feldenkrais Skolan under några veckor på grund av reparationer i fastigheten, stambyte närmare bestämt. Huset från 1954 behöver verkligen få rören omsedda.  Så med uppgraderad teknik kanske skrivlusten återkommer? Jag gör ett försök igen och ser vad det bär.

Detta att vara ledig mitt i vintern lite längre än en lång julledighet är inte så dumt. Det behövs tid, oplanerad tid för omstart. Detta år fyller jag 66 år och redan i maj när jag fyllde 65 kände jag att det var något som var annorlunda. Jag har uppnått den vedertagna pensionsåldern och utifrån försörjningssynpunkt behöver jag inte arbeta mer. Tankarna kring detta poppar upp allt som oftast. Att vara egen företagare eller självföretagare har jag då varit sedan 1990. Nästan 30 år!

Det finns en ambivalens.

Bloggen fortsätter

Fortsätt läs mer
  1848 Träffar
0 Kommentarer

Upphovsrätt

© © Copyright Eva Laser 2016 All rights reserved

1848 Träffar
  0 Kommentarer
sep
18

Min vänstra fot

Min vänstra fot

Det kom en epost

från en av mina elever sedan många år. Eftersom det är enklare att omtala någon med tilltalsnamn kallar jag henne Dea. Hon skrev:

”Undrar helt enkelt om du har förslag på några av dina SoundCloud-lektioner som vore särskilt bra för att få upp kontakten med min vänstra fot som jag upplever inte har samma närvaro som den högra (och jag gissar därigenom ger en slags tröghet uppåt insidan av knävecket).
Jag gjorde en hel del lektioner under våren, men nu i sommar har jag mest promenerat dagligen och sprungit några gånger i veckan. Kroppen har funkat fint i det, förutom den här grejen med vänster knäveck och mina hälar som ömmar när jag stiger upp på morgonen, men det gör de oberoende av min eventuella aktivitet och jag oroar mig inte så mycket längre utan rullar på.”

Jag svarade Dea att hon skulle få besked i bloggen.

Bloggen fortsätter...

Fortsätt läs mer
  2773 Träffar
0 Kommentarer

Upphovsrätt

© Copyright Eva Laser 2016 All rights reserved

2773 Träffar
  0 Kommentarer

Språkets begränsningar

The world is not just black and white, but rather it has all possible shades of grey.

It is easier to understand one another when we are friends, and have established a common meaning of words, than to speak precisely enough to be understood by those who do not wish to be led up the garden path.

Moshe Feldenkrais The Elusive Obvious, Basic Feldenkrais